Ingen kontakt med hjärnan.
Under passet var hela jag som en scen ur "Sällskapsresan" eller nån annan buskisfilm. Armar och ben hade ingen som helst kontakt med hjärnan, dom flög omkring lite på måfå. Det var en stegkombination på ungefär 25 steg och hopp man skulle lära sig på två röda sekunder, och det lyckades tydligen alla utom jag med. Det var ju för i helvete som en Janet Jackson video. Helt sjukt!
Men nästa vecka ska jag dit igen och BRILJERA. Det viktigaste är ju att man blir trött och tränar. Det blev jag, minst sagt.
Kommentarer
Trackback