vuxenbloggen

Att jag har en lätt fobi för insekter är väl ingen överraskning vid det här laget. Häromdagen flög det in en gigantisk humla i mitt badrum. Jag fick panik och smällde igen dörren med en våldsam kraft. Folk tror att jag överdriver min insektsskräck. Men jag är helt allvarlig. 

När jag bodde vid Hornstull så flög det in en Bolgeting i mitt kök. Jag stängde dörren och gick inte in där på tre dagar. När jag äntligen vågade mig in där så låg den och mumsade på en Coca Cola-slatt i en Colaflaska. Jag gav ifrån mig ett litet tjejskrik och la på en tidning som lock. Getingar och kackerlackor har jag ingen övers med. Dom kan verkligen bara dö, jag skulle inte sakna dom. Men humlor är ju en annan sak. Dom är liksom lite gulliga, även om dom är livsfarliga. Dom är sega och verkar lite lulliga konstant. 

Men okej, åter till humlan. Jag öppnade alla fönster i lägenheten, öppnade badrumsdörren blixtsnabbt och SPRANG in i sovrummet. Stängde alla dörrar runt mig och pratade i telefon en halvtimme. När jag kom ut så trodde jag att besten hade flugit ut. Men sen, en dag efter, så hör jag *biiiiizzzzzz biiizzzzz*. HUMLAN ÄR KVAR. Fan också. Jag var näck, invirad i handdukar och på väg ut. Åter igen stängde jag badrumsdörren. Men jag behövde ju göra iordning mig. Det var bara att bita i det sura äpplet och öppna dörren igen, försiktigt försiktigt.... Inget surrande.

Jag tassade in. Ingen humla. Men så kom surrandet igen. Och TILLSLUT så hittade jag den! Den låg i min skurhink! Jag la över en extrastor Vice-tidning som lock och bar ut den på balkongen. Och där blev den kvar. Den ligger där än. Jag ville ju ge den frihet, men den verkar inte kunna flyga iväg. Igår hällde jag ner lite socker i hinken, tänkte att han kanske var lite hungrig (hade ingen honung hemma). Han åt som bara den, surrade i välbehag. Så jag tänkte att nu kommer han väl kunna flyga iväg. Men icke. Han ligger fortfarande kvar i hinken, fast jag har tippat på den så att det ska bli lättare för honom att krypa ut. Jag vet inte om han lider. Det är ju kallt ute och han kanske är skadad. Men jag KAN bara inte döda honom. Trots att jag är rädd för honom så han jag nästan blivit lite fäst vid kraken. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Han lever fortfarande.

Obs! Fotot dokumenterar humlans naturliga storlek, Jag tror jag ska döpa honom till något. Han har ju ändå bott hos mig i fem dagar nu.