Det här är det värsta jag sett:
http://youtube.com/watch?v=l3Qmdu-T4BU
Jag har fan inte alltid haft god smak när det gäller karlar, men jag har iallafall inte dejtat den där snubben. HERR-E-GUD.
Och även detta var jag med om idag:
Till D på FB-chatten:
---
Karin
idag skulle jag köpa en munk
bakelsen, inte en kysk man.
och så ba stod jag där på ica
och så:
*fjoooong*
sprätte det upp en massa socker i högra ögat
jag ba: aj fan!
socker i halva nyllet
---
Gud mitt liv är så spännande.
Jag orkar inte riktigt blogga, så jag ger er min FB mini-feed istället, så har ni koll på vad jag gör
Karin is vadå "208th better at science"!? asså VET NI hur många IKEA-möbler jag skruvat ihop?
Karin is getingen flög ut!!! yay! nu ska jag tända eld på lägenheten så jag slipper flyttpacka. fast då kan jag ju inte facebooka.... hm. svårt val.
Karin is JAHA. Nu har världens största GETING flugit in. jag sitter inlåst i sovrummet igen. bara 35% kvar av datorbatteriet och laddaren är i andra rummet. kul.
Karin is kolla efter 28 sekunder på detta klipp: http://www.youtube.com/watch?v=CyLReBNDlnk.
Yesterday
Karin is fick precis det här sms:et från en kompis: "jag hånglade med en dvärg imorse bara för att han påminde om xxx".
Karin plans to attend 30/4 -Tëte á claques - Kleerup - Kocky - Sophie Rimheden.
April 24
Karin and Martin Persson are now friends.
Karin and Eric Rosén are now friends.
Karin plans to attend Tranans Bar feat. Niclas Åkerblom!
Karin and Henrik Burman are now friends.
Den finaste komplimangen jag har fått:
"Karin. Allt du gör estetiskt är så brutalt och rått". Det var verkligen den finaste grej jag hört, utom "jag älskar dig". Jag är glad ända in i själen!
Man vet att det kommer bli en bra dag när man får en sån här kommentar:
Det sjukaste jag hört.
---
"Father Kills Son in Hunting Accident After Mistaking Him for Turkey"
"BELLE PLAINE, Minn. ? The Sibley County Sheriff says that a man who accidentally shot and killed his 9-year-old son while they were hunting apparently mistook the boy for a turkey."
---
Hur fan lyckas man missta sin son för en kalkon!? Va i helvete!? Det kan inte ha varit en vacker pöjk.
Nu när våren är här spritter det ju av känslor i hela kroppen. Och ibland kan somliga av mina vänner bli lite.... Frustrerade.
ninni säger: (21.53.47)
jag är så trött på min rabbit, den är så tråkig
ninni säger: (21.53.56)
bara öronen som e kul ju
ninni säger: (21.54.07)
resten är bara störningsmoment
Jag måste vara den enda som har lyckats.
Igår lyckades jag chocka mode- och bajsgurun Hanna Fridén. Jag är riktigt stolt. Vi snackade på MSN, jag frågade henne om det där fantastiska ordet som hon använder istället för samlag; "KOPULERA". Jättebra ord. Men jag kan inte sluta att säga att man har "BLIVIT POKAD INVÄRTES!". Det tyckte Hanna var jätteäckligt. Muhahahaha.
Man måste älska Snoop Dogg
Vad fan heter det?
*Öglor
*Hylsor
*Hällor
*Etiketter (nja...)
Men inget av alternativen är helt klockrena. Eller vad tycker ni? Vet NI vad det heter?
"OH MY GOD OH MY GOD OH MY GOD OH MY GOD"
Heh, jag satt precis och pratade med Alek och skickade över "Bolero", en av tidernas vackraste musikstycken. Jag kom och tänka på hur mycket jag älskar opera och hur fantastisk sångerskan Inva Mulla Tchako, som bl.a. sjunger på "The Fifth Elemant" soundtracket, är. Och så började jag tänka på att jag faktiskt träffat Luc Besson, vilket är ganska coolt. Inte lika coolt som att träffa Måns Zelmerlöv på Grammisefterfesten, men ändå.
Jag bodde i London och jobbade på Footlocker. Det var en vanlig, trist, grå arbetsdag i ett regnigt Londontown. Klockan var strax innan 19 och så kom det in en karl som såg ut som en vanlig förortfarsa med fotbollsölmage. "Hello hello" sa jag som helst av allt bara ville att this sucker skulle betala så jag fick gå hem. Men så drog han fram sitt Mastercard. "Luc Besson" stod det. Jag bara gapade. Kollade på honom, sen på kortet. Sen säger jag, på klingande svengelska: "Åh maj Gawd, Arrr juuu THE Luc Besson!?" Karln kollar lite generat, flinar lite åt min bortglömda engelska och svarar "Eh... Yes?".
"OH MY GOD OH MY GOD OH MY GOD OH MY GOD" fortsätter jag och gör inget för att dölja vilken pinsam brud jag är. Jag tycker ju för fasiken att Luc Besson är skitcool! "Léon", "Nikita" och "The Fifth Element" för tusan. Han var mycket artig, köpte en massa Adidas-t-shirts i stl XXL och skor (tjoho, provision!) och sen gick han efter en liten pratstund. Jag minns inte riktigt vad som sas, mer än att han älskar Sverige (han märkte ju SÅKLART inte att jag var därifrån, hmhmhmmhm) och att han precis hade varit, i bl.a. Svearike, på en PR-turné för en barnbok han hade skrivit.
En liten berättelse från det händelserika livet som jag lever... Nu ska jag sova och drömma om det vackra frisparksmålet och glömma bort det (jävligt oförtjänta) straffmålet.
Jag börjar bli mer och mer som Gustav Gelin för varje dag som går
Jag spelade lite skivor på Spyan för några veckor sen. Jag blev ganska vild. Jag tjoade och tjimmade, stampade och klappade, vrålade med i sångerna och stängde av musiken för att istället köra lite allsång. Efter typ en timme kom det fram en karl till mig och ba: "Eh..... Är du den kvinnliga motsvarigheten till Gustav Gelin eller?" Jag började asgarva och svarade nåt i stil med "Hah, I wish. Fast han hånglar mer än mig, den lyckans osten!"
Men sen idag var det ju DERBY och jag har märkt att jag har blivit mer och mer manisk. Charlotte, som jag kollade på matchen med, försökte då och då prata med mig. Jag hyschade henne. "Jag måste höra vad dom säger Charlotte!" Shit alltså.
Jag vet inte vad som har hänt med mig. Men dom där 90 minuterna av Stockholmsderby var typ mer spännande än de senaste 5 månadernas sex jag haft. Det var helt fantastiskt. Jag har alltid ÄLSKAT fotboll, men det är på en ny nivå nu. Jag tror att Gustavs religiösa passion för Bajen har smittat av sig. Jag bara älskar Hammarby. Jag är uppfostrad Bajare, men det är först nu som jag verkligen KÄNNER att jag måste se ALLA matcher.
Till vänster: Karin 24 år. Till höger: Karin 32 år?
Smärtsamt Pinsamt
Jävligt grymma foton
http://www.hedislimane.com/diary/
GRATTIS!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_M._Sundevall
Lilla J.R. Sundevall. *Gulligulligull*
Toalettringen.
Det här med att killar inte fäller ner toalettringen. Det spelar faktiskt ingen roll. Inte alls. Det är bara att fälla ner den ifall man, som flicka (eller pojke), vill sitta ner. Jag tror det nångång var en jävligt irriterad donna som lackade på sin pojkvän och så bara drog hon till med nåt; "MEN.... MEN..... FÄLL NER TOARINGEN DITT AS!", i brist på att säga något bättre. Sen sa hon det till sina väninnor, som en rekommendation, "det där är bra att säga, dom (karlarna) blir jävligt sura då", och det spreds och alla tjejer började gnälla. Fast det är ju bara nördigt. Börjar man bråka om sånt har man nog andra problem.
Vilda Morgongåva.
Min mamma jobbar på dagis. Dom har fått en ny unge där. Ungen heter VILDA MORGONGÅVA. Jag säger det igen: VILDA MORGONGÅVA. Det kan man väl fan inte döpa sin unge till? Min unge ska heta Bertil eller nåt normalt. Inte Engla, Vilda, Lingon, Maximus, Månfarare, Bark eller Blåbär. Bara Bertil, Stig eller Sven. Nåt bra och rejält.
Min tvättstuga heter Linda Rosing.
Svärord
"MUTTA!"
"DUMSATE!"
"DIN SATANS FITTFLÄRP!"
"DIN JÄVLA JOELBIT!"
"ASSWIPE."
"FITTNYLLE"
"TASKMÖRT"
"STRULKUK"
"GRISFITTA"
"BALLEFJONG!"
"SKÄMS!" (norrlänskt uttal och sjeljud: "Schems". Som en uppmaning, inte som *skäms*)
Tack Love, Emma, Lina, Nicke och Ninni för hjälp och inspiration.
Vart är vardagssnällheten?
Bussen brummade vidare. Framför mig satt det en Brommarockerbrat. Han somnade hela tiden. Eftersom han såg ut som en typisk "Alvikare" så tänkte jag att jag skulle väcka honom vid Stora Mossen, så han inte behövde vakna upp ute i Backlura, som var bussens slutstation. Jag petade lite på honom, liksom pokade IRL, och sa "Du, eh, du kanske ska vakna till. Du har sovit ett tag nu, du kanske missar din station". Och även DENNA karl tittar på mig som att jag är helt jävla dum i huvet. HALLÅ JAG FÖRSÖKER VARA SNÄLL HÄR. Jag skulle bli skitglad om en främling gjorde en fin gest. Men tydligen betraktas man bara som en dåre ifall man försöker. Tacka vet jag den käcka tjejen på ICA idag, hon var iallafall trevlig.
Snälla främlingar, kan vi inte bara bli lite vänligare mot varandra???
Diskodöden.
Jag fattar inte vad som har hänt. Plötsligt är den överallt. Den har spridit sig snabbare än klamydian spred sig på Metropolis, snabbare än Susanna Kallur kutar 100 meter, snabbare än blixten slår ner i Skåne.
DISKON.
Plötsligt är den ÖVERALLT. Varenda jädra ställe tar in diskodj efter diskodj. SUCK. Disko är verkligen det TRÅKIGASTE som finns. När jag jobbade på mitt (annars helt fantastiska jobb) i fredags hade de tagit in nån DJ som spelade "disko-funk" i 4 timmar (bl.a en disko-funk cover av Oasis "Wonderwall". Så ni inser gräslighetsnivån). Det var precis som att vara mitt inne i en porrfilm, utan det fysiska kalaset att vila ögonen på. Bara den pissiga musiken. "Därrredännng dutchidutchii dännggidäng" lät det. Man ba: NEJ. NO MORE DISCO! Vad som helst annat. Mitt stammisställe har t.ex. inte mindre än TRE diskobokningar denna vecka. TRE AV FYRA DAGAR. NOOOOOOO!
Death before disco. Alltid.
Humlan
Att jag har en lätt fobi för insekter är väl ingen överraskning vid det här laget. Häromdagen flög det in en gigantisk humla i mitt badrum. Jag fick panik och smällde igen dörren med en våldsam kraft. Folk tror att jag överdriver min insektsskräck. Men jag är helt allvarlig.
När jag bodde vid Hornstull så flög det in en Bolgeting i mitt kök. Jag stängde dörren och gick inte in där på tre dagar. När jag äntligen vågade mig in där så låg den och mumsade på en Coca Cola-slatt i en Colaflaska. Jag gav ifrån mig ett litet tjejskrik och la på en tidning som lock. Getingar och kackerlackor har jag ingen övers med. Dom kan verkligen bara dö, jag skulle inte sakna dom. Men humlor är ju en annan sak. Dom är liksom lite gulliga, även om dom är livsfarliga. Dom är sega och verkar lite lulliga konstant.
Men okej, åter till humlan. Jag öppnade alla fönster i lägenheten, öppnade badrumsdörren blixtsnabbt och SPRANG in i sovrummet. Stängde alla dörrar runt mig och pratade i telefon en halvtimme. När jag kom ut så trodde jag att besten hade flugit ut. Men sen, en dag efter, så hör jag *biiiiizzzzzz biiizzzzz*. HUMLAN ÄR KVAR. Fan också. Jag var näck, invirad i handdukar och på väg ut. Åter igen stängde jag badrumsdörren. Men jag behövde ju göra iordning mig. Det var bara att bita i det sura äpplet och öppna dörren igen, försiktigt försiktigt.... Inget surrande.
Jag tassade in. Ingen humla. Men så kom surrandet igen. Och TILLSLUT så hittade jag den! Den låg i min skurhink! Jag la över en extrastor Vice-tidning som lock och bar ut den på balkongen. Och där blev den kvar. Den ligger där än. Jag ville ju ge den frihet, men den verkar inte kunna flyga iväg. Igår hällde jag ner lite socker i hinken, tänkte att han kanske var lite hungrig (hade ingen honung hemma). Han åt som bara den, surrade i välbehag. Så jag tänkte att nu kommer han väl kunna flyga iväg. Men icke. Han ligger fortfarande kvar i hinken, fast jag har tippat på den så att det ska bli lättare för honom att krypa ut. Jag vet inte om han lider. Det är ju kallt ute och han kanske är skadad. Men jag KAN bara inte döda honom. Trots att jag är rädd för honom så han jag nästan blivit lite fäst vid kraken. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Han lever fortfarande.
Obs! Fotot dokumenterar humlans naturliga storlek, Jag tror jag ska döpa honom till något. Han har ju ändå bott hos mig i fem dagar nu.
Gör Carl M reklam?
Den här reklamen syns överallt på stureplan.se:
Alltså... ÄR det Carl M Sundevall som har börjat göra reklam för nässpray?
Hang the DJ
Jag har kommit in i en Smiths-period igen. Jag kan inte lyssna på något annat. Så nu vet ni det. Dagens mest onödiga vetande? Det är möjligt.
Glädje, depression, självmord
Jag ska gå och äta där så fort jag får råd. Fast jag har ångest över en grej. Jag gillar inte att dricka alkohol till middagen. Jag kan äta en maträtt för 500:- men jag vill ändå ha Coca Cola till middagen. Det är det bästa jag vet. Jag njuter gärna av ett riktigt bra, fint vin före eller efter middagen. Men inte när jag äter den. Så jag vet inte om jag har mage att beställa Coca Cola av mina arbetskollegor. Hmmm.... Men iallfall är jag så glad över att det går bra och att alla är så toppen. Mitt andra jobb håller jag hemligt än sålänge. Vill börja innan jag skriver om det. Men jag är peppad inför det också! Hon som intervjuade mig, Anna, var en fantastisk kvinna. Jag blev inspirerad och hennes passion för sitt jobb smittade verkligen av sig.
---
Allt är inte frid och fröjd dock. Jag ska skriva ett manus som ansökan till en utbildning jag gärna vill gå i höst. Jag vill skriva om unga människors depression, psykvården och självmord. Det är en överjävligt tungt ämne men det är viktigt. De flesta som bestämmer över unga människors välmående är långt över 50 år som inte varit unga på väldigt länge. Det är dags att vi 70/80-talister tar tag i det här nu och skapar debatt och ändrar saker och ting. Bara en sån sak som att Stockholm Stad varje år satsar 70 miljoner på vägarbeten och 2 (TVÅ) miljoner på psykvården säger väl fan allt. Jag blir så jävla förbannad när jag läser såna siffror.
Även om jag inte är en duvunge som ser på världen med stora naiva ögon, så är jag fortfarande ung nog att tro att jag kan förändra saker. Om inte jag gör det, vem fan ska göra det då? Det där gäller iofs allt, men det jag vill göra med manuset är att få nån fet gubbjävel som bestämmer över VÅRA SKATTEPENGAR att tänka till. Kanske, KANSKE, kan det hända något. Men antagligen inte. Men fuck it, man måste försöka. Poängen är dock att jag inte kan komma igång med skrivandet. Det är som att jag har bakbundna händer. Det är helt enkelt för jobbigt. Speciellt med tanke på vad som hände förra helgen. Men, dom saker som räknas här i livet måste man kämpa för. Annars är det inte värt något.
Jag har gjort en hel del reseach den senaste tiden om just självmord och jag har upptäckt att jag är väldigt fascinerad av det. Och det är jag inte ensam om att vara. Det känns ofta som att en person som tar livet av sig får en slags hjältestatus. Folk som knappt kände personen i fråga är helt plötsligt en nära vän. Alla vill vara delaktiga på något sätt och det kanske är ett sätt för folk att hantera smärtan och döden.
Men på något sätt blir det jävligt äckligt. Varför vill folk (som inte ens känner personen som begått självmord) vara delaktiga i en annan människas olycka på det sättet? Är folk sensationslystna eller bara sugna på dramatik? För självmord är ett romantiskt och makabert sätt att dö på. Man lever vidare för evigt om man dör ung. Live fast, die young. Fast är det det modigaste eller fegaste man kan göra? Är det själviskt eller inte? Det finns så många frågeställningar kring ämnet att hjärnan snart kokar över. Jag behöver en paus. Imorgon ska jag sätta igång med skrivandet.
Last nite
Det är alltid kul att spela på Spy Bar. Men igår var något alldeles extra. Det var länge sen så många fina vänner och bekanta samlades på ett och samma ställe.
Vi firade Elis Kinaresa med pompa och ståt. Även om vi alla här i Stocktown kommer sakna henne är vi glada för hennes skull. Så spännande att åka till Kina! Det hände väldigt många roliga småsaker hela kvällen, men roligast var nog när en lite (läs: mycket) överförfriskad dam stod och skrek till Tom Pyl att "JAG KÄNNER IGEN DIG. JAG VET ALLT. VAD FAN ÄR DET DU HETER..... JULIEN? NEJ DU ÄR ALLDELES FÖR SVENNIG FÖR DET NAMNET, DET ÄR FÖR EXOTISKT!! HARU SNUS? Jag VET ju att du har SNUUUUUS".
Finaste ögonblicket var nog när Nicke Borg kom fram och gav oss alla beröm. Jag var så himla kär i honom när jag var 17 år och lyssnade på Backyard Babies. Jag bara mös när han kom fram till oss. Så trevlig också!
Jag kommer skriva mer om denna fantastiska kväll (och om Markus Krunegård-besvikelsen) snart, men nu måste jag iväg och jobba. Tjoho!
Lite halvkul och väldigt helspännande
Jag tycker det är ganska roligt att jag idag har mitt näst högsta bloggträffresultat. Jag har skrivit om pungkulor liksom. Men det är ju bra att veta vad ni, mina kära läsare, tycker är roligt att läsa om.
Nu sitter jag och Pelle och har klubbmöte på MSN. Vi ska, om allt gå vägen, ha en sommarklubb som ska heta "Klubb Kanin". Vårt klubbtema kan vara det roligaste i historien. Fast det är ännu hemligt! Åh det ska bli så kul!
Nu får det väl vara nog
Visst ska män få pyssla om sitt yttre, visst, bra, gör det. Men brasiliansk vaxning!? Vafan!? NEJ. Där går gränsen. Om min (icke existerande) pojkvän kom till mig en dag och sa att han skulle iväg och göra en "Boyzilian wax" skulle jag nog gå därifrån.
Häromdagen råkade jag hamna hemma hos en pojk. Han var sweet på alla sätt och vis. Men plötsligt så såg jag DEN; Dove Natural Shimmer Creme-flaskan (=brun utan sol-kräm). Jag tänkte för mig själv: "neeeeeejeee". Det var bara så fel. Metrosexualiteten har gått för långt. Jag tycker det är direkt omanligt. Även om detta bara är min åsikt (och flera av mina väninnors) så vill vi att KARLAR ska vara KARLAR. Vakna upp på morgonen, se rufsiga ut, borsta tänderna och kanske gå ut och skjuta en älg eller nåt. INTE gå och vaxa bollarna och smeta in sig med brun utan sol!!!!!!!!
Samt att killar på senaste tiden har börjat gnälla ofantligt mycket på sina utseenden. Jag pratade med min kompis Chrystelle om detta förra veckan. Hennes TRE senaste ex och mina två senaste "ex" sa jämt och ständigt: "Buuhuu, jag är fet", "Buuhuu, mina tänder är fula", "Buuhuu, jag har större bröst än Meatloaf". VEM BRYR SIG!? Om du hånglar med mig eller Chrystelle är du med all säkerhet a hot piece of ass, så sluta bitcha för fan, och var EN KARL.
Fy fan.
Tills för en halvtimme sen hade jag världens bästa dag. Sen kom Emma med så sjukt trista nyheter. Livet är verkligen inte alltid kul. Vill inte gå in på detaljer utav respekt, samt att jag inte ens kände den personen som det handlar om. Men fy fan vad tragiskt livet är. Fy fan. R.I.P.
Vad är det bästa man kan göra dagen innan en viktig arbetsintervju?
Dricka hundra shots på releasefesten/O-Baren och sen dra till LABBET. På en måndag.
Nu ska jag gå och skrubba av gårdagens synder. Men bloggen funkar ju nu iallafall, tjoflöjt. Den har varit nere några dagar. Har mycket roligt att skriva, bland annat om män, brunkräm och små kallsipper. Men nu: duschen!
Obs. Jag är fortfarande full.
Lystring, Karin!! Panik! Om jag skriver fel och skriver www.vuxenblogg.se så kommer jag in på en porrsida!!! Är detta uttänkt?! Är jag efter? Varför är det så?"
---
Det är ju så HIMLA roligt! Och nej, jag var inte medveteten om detta. Men fatta vilken bra ursäkt ni små snuskpellar har där ute ifall ni skulle vilja smygporrsurfa och blir påkommna av en flick/pojkvän eller en förälder: "EHHH NÄÄÄH ASSÅ JAG SKULLE JU IN PÅ KARINS BLOGG VA, OCH NU BA, EHHH ASSÅ JAG VET INTE VAD SOM HÄNDE. HMMHMHMMHM". Så fantastiskt roligt!