Jönköping: Bibelmöte, Dot-A och Stockholmarna
Så, nu sitter jag i Jönköping. Bussen går om hundra timmar. Gustav är uppe i det trashade hotellrummet. Jag var tvungen att komma ut därifrån så jag sitter på centralstationen nu. Bredvid mig sitter det lite fyllon och fjortisar. Jag kom till Jönköping med en vision: att inte ha fördomar. Jag kan lätt bli lite stockholmsk och Gustav är likadan. När vi åkte in i staden igår fnissade vi lite åt damernas klädval och frågade oss själva om vi skulle skruva tillbaka klockan... 2 år. Men iallafall: med öppet sinne promenerade jag genom stan medan Gustav hälsade på sin morfar Nils.
Men plötsligt hörde jag en 25-årig karl säga följande till sin kompis:
"Ja, jag ska iväg nu. Iväg och spela lite Dot-A"
Då kunde jag inte hjälpa att skratta till åt småstadsvibben jag fick. Två minuter senare går jag in på hotellet. I foajén sitter det 8 personer med bomullspolotröjor med guldkedjor utanpå och sjunger. Jag ler lite mot receptionisten och frågar skojfriskt:
"Är det bibelmöte eller?"
Hon svarar med ett frireligiöst leende:
"Ja. Det är Frälsningsarmén. Dom sitter och sjunger lite här för oss"
Jag mumlar ett "Aha", bränner av ett smajl och piper upp på rummet illa kvickt. Kände att det var bäst att skynda så jag inte blev frälst. Senare drog vi iväg till Bongo Bar där vi skulle spela. Det var en trevlig kväll när den väl kom igång. Folk önskade Blink 182 och Millencollin, jag och Gustav sa att "vi ska se vad vi kan hitta" och körde Håkan fem gånger till istället.
(Nu satte det sig en karl bredvid mig som precis knäckte en follis. Han har ett fint pärlörhänge. En liten iakttagelse bara.)
Åter till gårdagen. Gustav stod och shottade och tjatade på att jag skulle shotta med honom. "NEJ Gustav jag vägrar". Han tyckte jag var tråkig, jag kände mig vuxen och ansvarstagande. Och kanske lite tråkig, vilket var tillfredställande. Gustav shottade dubbelt, mixade Nightcrawlers som en kung och bankade på en bongotrumma vi hade hittat. Det var kul men dra åt skogen vad skönt det ska bli att komma hem till Stockholm.
Det första jag ska göra när jag sätter foten innanför dörren är att sätta på Orup eller Mauro Scocco och säga något cyniskt och ironiskt, högt för mig själv. Det kommer vara en fin känsla.
Nu blev inte denna texten så toppenbra. Karln med folkölen och pärlörhänget sitter och pratar för sig själv och stirrar intensivt på mig. Jag blir mycket stressad.
Bye for now.
Men plötsligt hörde jag en 25-årig karl säga följande till sin kompis:
"Ja, jag ska iväg nu. Iväg och spela lite Dot-A"
Då kunde jag inte hjälpa att skratta till åt småstadsvibben jag fick. Två minuter senare går jag in på hotellet. I foajén sitter det 8 personer med bomullspolotröjor med guldkedjor utanpå och sjunger. Jag ler lite mot receptionisten och frågar skojfriskt:
"Är det bibelmöte eller?"
Hon svarar med ett frireligiöst leende:
"Ja. Det är Frälsningsarmén. Dom sitter och sjunger lite här för oss"
Jag mumlar ett "Aha", bränner av ett smajl och piper upp på rummet illa kvickt. Kände att det var bäst att skynda så jag inte blev frälst. Senare drog vi iväg till Bongo Bar där vi skulle spela. Det var en trevlig kväll när den väl kom igång. Folk önskade Blink 182 och Millencollin, jag och Gustav sa att "vi ska se vad vi kan hitta" och körde Håkan fem gånger till istället.
(Nu satte det sig en karl bredvid mig som precis knäckte en follis. Han har ett fint pärlörhänge. En liten iakttagelse bara.)
Åter till gårdagen. Gustav stod och shottade och tjatade på att jag skulle shotta med honom. "NEJ Gustav jag vägrar". Han tyckte jag var tråkig, jag kände mig vuxen och ansvarstagande. Och kanske lite tråkig, vilket var tillfredställande. Gustav shottade dubbelt, mixade Nightcrawlers som en kung och bankade på en bongotrumma vi hade hittat. Det var kul men dra åt skogen vad skönt det ska bli att komma hem till Stockholm.
Det första jag ska göra när jag sätter foten innanför dörren är att sätta på Orup eller Mauro Scocco och säga något cyniskt och ironiskt, högt för mig själv. Det kommer vara en fin känsla.
Nu blev inte denna texten så toppenbra. Karln med folkölen och pärlörhänget sitter och pratar för sig själv och stirrar intensivt på mig. Jag blir mycket stressad.
Bye for now.
Kommentarer
Trackback
