vuxenbloggen

Sen var jag och grillade med en av världens roligaste människor; min mor. Vi köpte stek och en massa mumsiga grönsaker och satte oss nere vid vattnet vid Rålis. Jag tuttade på grillen och agerade köksmästare, medan mamma stod och agerade fågelskrämma när en massa Kanadagäss försökte komma och norpa mat. Mamma är inte sådär jätteförtjust i fåglar. Hon säger att fobin startade när hon såg Hitchcocks "Fåglarna". Hon är inte så förtjust i duschdraperier heller, för den delen....

Just när vi hade lagt på stekarna så kom det en annan typ av stekar förbi, nämligen Brommabratbrudar. Ni vet sånadär tjejer med rufsigt Linda Rosing-hår och fluffiga mjukisbyxor med tillhörande stringtrosor som sticker upp. Brommabratbrudarna hade med sig en äcklig hund. Jag brukar tycka att hundar är gulliga, men den här flåsade och var nästan lika störig som dess ägare. Jag vill poängtera att jag och mor satt på en jätteliten plätt. Det fanns hur mycket plats som helst en bit därifrån. MEN pösmjukisflickorna med äckelhunden skulle såklart bada hundskrället PRECIS där vi satt och åt. Jag och mor suckar lite, vov-äcklet flåsar, springer typ in i vår picknick, och jag börjar fundera på hur hundstek skulle smaka. 

Då tar den ena pösstjärtsbraten tag i hunden och går ner i vattnet ca. 1 meter från mig och mamma. Och så börjar hon tvätta hunden. Och hundens SNOPP! Jag la ner min cocktailtomat i rent äckel, och jag ser att mamma börjar skruva på sig. Då springer hunden upp, ställer sig precis bredvid min och mammas filt och skakar av allt snoppvatten på vår mat, grill, oss, ALLT. Då säger mamma: "Men asså. Kan ni inte bada hunden NÅN annanstans?" Den ena tjejer blir generad och börjar ursäkta sig, men den andra börjar käfta. Jag suckar, pallar inte att tjafsa med en brud vars IQ säkert är lägre än byrackarns.

Så, kontentan av denna lilla historia: Jag ska aldrig köpa en hund. Eller en brattjej från Bromma.